Änglar, finns dom?

Otålig societetsflicka knäpper upp en extra blusknapp för att få omkull tafatt bankbiträde i internationell succé med klimax på skärgårdsö. "Knäpp knappen Margareta!" ropar amiralens hustru efter dottern (Christina Schollin), som lindar mamsen och pappsen runt lillfingret och valsar till banken med sin välstrukna blus ett snäpp för öppen.

Bankvaktmästaren (Jarl Kulle, lik en tafatt Hugh Grant) blir så omtumlad att han knappt vet vad han säger: "Du måste lova att inte ha en sådan där blus… som man knäpper fram." Om de ska ut och segla.

Självklart. I skärgårdsstugan flörtar Schollin för livet, och när Bankvaktmästaren säger godnatt är hon så frustrerad att hon halsar ur en flaska sherry. Hon har häpnadsväckande korta shorts och luddig angoratröja, men ingenting hjälper. Inte ens Höga visan. När hon med djupa andetag läser högt om tungor och honung och mjölk rabblar Bankvaktmästaren raderna om tillslutna brunnar och förseglade källor utantill. Han ska sova i båten så att hon får stugan, och när hon i smyg bytt om till blusen packar han vettskrämd sin pyjamas. Allt står inte rätt till. "Har du aldrig varit tillsammans med någon flicka?"

Innan man hinner säga exportsuccé är ingen av dem oskuld längre. Och så är filmen framme vid det centrala: scenerna på klipphällarna. "Jag ska aldrig mer ha baddräkt på mig här!" Hon ligger på rygg och han gör något med henne utanför bild.  När hon blundar och böjer huvudet bakåt klipper regissören till klippskrevor, sjögräs, vågor och maneter. I en scen har den förlösta inget annat på sig än en rosa badmössa. Vi får som alltid bara se axlarna, men ändå. Hon är rusig av tillfredsställelse: "När jag var flicka undrade jag om det någonsin skulle hända mig. Ja, någon gång för att få barn eller så men… Jag har redan tappat räkningen." Knäpp knappen Margareta.

Lars Magnus Lindgren och fotografen Rune Ericson gör det mesta av överdelen av Schollins torso. När hon inte har sex har hon en näpen bikini utan axelband. En aftonklänning sitter också uppe av sig själv. På filmaffischen vilar Kulle huvudet mot sin motspelerskas bröst (som i nyckelben) och något randigt har åkt ner lagom mycket.

2,8 miljoner svenska biobesökare ville se vad Schollin och Kulle gjorde med varandra. Änglar, finns dom? gick så bra att Lars-Magnus Lindgren tre år senare lät paret ha sex igen. Käre John erövrade världen; ingen utländsk film hade lockat så många amerikanska biobesökare. Och då hade ändå Ulla Jacobson visat bröstvårtorna i Hon dansade en sommar tio år tidigare, tätt följd av Harriet Andersson som hasat ner angoratröjan och badat naken i Sommaren med Monika (1953). Dammluckorna stod vidöppna, och 1964 fick Vilgot Sjöman fart på censuren med tidelagsscenen i 491.

Stjärnorna i Änglar, finns dom? var Dramaten-skådespelare. 1959 hade Schollin slagit igenom på film, som Bibban i den blivande Astrid Lindgren-regissören Olle Hellboms Raggare ("Uppriktig! Frän! Aktuell!"). Kulle hade haft sin första stora Bergmanroll i Sommarnattens leende (1955) och spelat Dan Andersson i Lindgrens experimentella En drömmares vandring (1957).

De flesta av recensenterna var mycket nöjda med Änglar, finns dom? och menade att Lindgren fört in en ny lätthet i svensk film. Men två luttrade kvinnliga kritiker hade en del att säga om skärgårdsepisoderna.

Lill [Ellen Liliedahl], Svenska Dagbladet: "[Man] kastas huvudstupa från förvecklingarna på banken för att i det närmaste identifiera sig med älskaren i de psykologiska ögonblickens intimiteter. Det är rent ut sagt ruskigt obehagligt!"
Barbro Hähnel, Dagens Nyheter: "Den erotiska leken blir allvarsam och bryter sig ut ur sammanhanget, och kameran är ibland närgången på ett sätt som känns besvärande. […] det som chockerar är stilbrytningen; i ett inträngande passionsdrama hade det varit en annan sak."

Änglar, finns dom? börjar som en komedi. Kulle räknar ut vilka aktier han ska köpa genom att notera hur bankdirektören låter när han lyssnar på börsnoteringarna. Låter han som en gris ska man investera. Här finns en svekfull playboy, en ring med en sten stor som en tennisboll, en scen där Kulles sidekick Sigge Fürst river en trappuppgång och en slutkläm där en vapenfetischist säljer sin enda dotter för något med väldigt stor pipa. Och så en dubbel sexdebut i skärgården på det. Det är klart att folk rusade till biograferna.

Nina Widerberg (2018) - från Svensk filmdatabas